Skabbteatern på TwitterSkabbteatern på FacebookMaila oss



Jag kom på idén till Bäverblues för att jag ville göra en pjäs om lust utifrån kvinnor. Det jag sett i kulturväg som utgett sig för att handla om kvinnor och sexualitet, har nästan uteslutande handlat om problem som kvinnor kan ha med sex.

De gånger jag sett sex belysas utifrån en kvinna på ett positivt sätt har det också snarare handlat om kärlek och romantik, så när som på en liten gardin som dras för till tonerna av saxofon. Och det jag framför allt hört dessa kvinnoroller uttrycka att de blir upphetsade av, är att de tänder på att någon annan tänder på dem.

Jag kände inte igen det här hos mig själv eller mina vänner och blev nyfiken på att veta mer, få komma innanför skinnet på kvinnor jag inte kände och ta reda på vad de tänker på när de är själva.

Jag tog därför kontakt med fyra skådespelerskor med helt olika bakgrunder, drog in dem i det här projektet och vi träffades under ett års tid och pratade om sex. De berättade för mig vad de tänder på, delade med sig om sina sexuella fantasier och saker de aldrig berättat för någon tidigare.

Pjäsen skrev jag sedan bit för bit utifrån saker de berättade som inspirerade mig och utsatte materialet för kollektiv sågning av ensemblen tills det blev något vi själva kände att vi skulle vilja se.

Bäverblues har som helhet blivit en pjäs om att vara tjej och om hur man hanterar alla regler kring sex och relationer som finns idag. Problemen finns där i föreställningen precis som njutningen, men det vi har valt att göra är att inte problematisera tjejerna, utan de yttre faktorer som begränsar dem. Detta vill vi emellertid göra på ett humoristiskt sätt, där man kan skratta åt situationer som kan uppstå, istället för att bli bitter över dem. En stor del handlar också om kvinnlig vänskap, deras samtal och analyser kring sin samtid.


Alma Lindé, dramatiker och regissör